181009-söndag.Hemlös
Jag är den som städar,diskar,tvättar,lyssnar på deras gnäll och deras liv...Det är jag som får skäll så fort det hänt något...Det är jag som blir utslängd om de är på dåligt humör...Det var jag som blev misshandlad som barn..Det var jag som nästan blev mördad av min mor och morfar...
När ska detta eviga bråk komma till sitt slut? När ska jag verkligen få känna att jag har någonstanns att ta vägen? När jag jag få känna mig trygg? När ska jag ha ett eget ställe att kalla hem?
Tårar som rinner, tårar som faller
Ingen som ser ingen förstår
Hur förjävla dåligt jag egentligen mår
Ingen stanns att ta vägen
Inga kläder att bära
Ingen mat att förtära...
Kommentarer
Trackback
